Utjämningsskatten går och går men kommer inte fram till dörrn - och Huddinge förlorar

Hela landet ska leva - inte bara Stockholm sägs det.
Alliansen vann regeringsmakten på det politiska konceptet arbetslinjen. Men vad gäller skatteutjämningssystemet verkar den idén inte riktigt slagit igenom. Skatteutjämningen bestraffar tillväxtregioner. Kommuner och regioner dit människor flyttar belönas för det med ytterligare - kraftiga - skatteok.
Men det är inte så enkelt att tillväxtregionerna - Stockholm, Västsverige och Skåne - får dela med sig av sitt överflöd till resten av landet. I själva verket går en hel del pengar från Stockholm till andra tillväxtregioner i Sverige - Göteborg och Malmö är vinnare på systemet.

Men det är inte bara det att skatteutjämningssystemet är tillväxthämmande. Det är dessutom som komplext konstruerat att det sägs att inte ens de som lagstiftar om det till fullo förstår det.
Med det nya förslag som Utjämningskommittén nu presenterat (pdf) blir Huddinge kommun förlorare, medan Haninge vinner jämfört med idag.
På vilka premisser, kan man undra? Båda kommunerna har ungefär likvärdiga förutsättningar.

Något är lurt när inte ens Robin Hood själv förstår vilka pengar han tar, till vem eller varför. Och under tiden straffas de människor som valt att flytta till och arbeta i Stockholm, den stad vars tillväxt, företagande och innovationer till en stor del bidrar till hela Sveriges välfärd.

Folkpartiet bloggar liksom Malin Danielsson, Birgitta Rydberg och Anders Ekegren

Självmord kan förebyggas!

Varje år begås ca 300 självmord i Stockholms län, och självmordsförsöken är ungefär tio gånger så många. Som en jämförelse är det ett 30-tal personer som dör i trafiken i vårt län årligen. Varannan person som begår självmord är eller har varit i kontakt med vården. Det tycks alltså finnas stora möjligheter att förebygga självmord om resurserna används bättre och kunskapen om framgångsrika metoder för suicidprevention sprids, t.ex. från psykiatrin till primärvården, som ofta kommer i kontakt med suicidnära personer.

Att förebygga självmord handlar om att rädda liv och minska mänskligt lidande, också för de anhöriga och andra i omgivningen. På kort sikt kan det handla om att konkret hindra eller försvåra för människor att ta livet av sig, men på lång sikt krävs större och djupare insatser.

Stockholms läns landsting antog tidigare i april en handlingsplan med olika konkreta åtgärder, kopplade till landstingets nollvision mot suicid. De olika insatser som beskrivs, främst kartläggning av självmord och IT-stöd för bättre journalföring och kunskapsöverföring, innebär en satsning på drygt 3 miljoner kronor. De relativt små pengar handlingsplanen omfattar ska alltså få mångfaldig effekt.

Folkpartiets landstingsråd Birgitta Rydberg skriver om detta liksom SvD. Birgitta Rydberg har ansvar för sjukvårdsfrågor och särskilt psykiatri, missbruksfrågor, folkhälsa och jämlik vård.

Samverkan kan inte lagstiftas fram, Gerhard

Idag överlämnar Missbruksutredningen (SOU 2011:35), ledd av Gerhard Larsson, sitt slutbetänkande "Bättre insatser vid missbruk" till regeringen och närmast till statsrådet Maria Larsson. I betänkandet föreslås en genomgripande reform av den svenska missbruks- och beroendevården genom totalt 70 förslag inom åtta reformområden. Se pressmeddelandet här

Utredningen menar bl.a. att individens makt över sin behandling måste stärkas, behandlingarna ha ett tydligare fokus på medicinsk evidens, och att kunskap om verkningsfulla behandlingsmetoder vid olika typer av missbruk måste spridas bättre genom vårdsystemet och mellan berörda myndigheter. Tydligare kvalitetskrav och kontroll för behandlingshem, satsningar på forskning på missbruk m.m. är likaså välkomna förslag.

Precis som Birgitta Rydberg gläds jag över att utredningen pekar på behoven av ett mer evidensbaserat stöd vid behandling av missbrukare, bättre psykologiska bedömningar och bättre läkemedelshantering. Detta är nödvändiga insatser för för att ge god vård åt fler missbrukare, som ofta har dubbeldiagnoser med både psykiatrisk sjukdom och missbruk. Dessutom bör naturligtvis också personer med missbruk få sina rättigheter till god vård fastställda i en vårdgaranti.

Mer skeptisk är jag till den del av förslaget som väcker störst uppmärksamhet: en överflyttning av huvudmannaskapet från kommunerna till landstingen. Detta utifrån att massiva omorganisationer tenderar att medföra horder av problem där de i störst behov av stöd ofta drabbas hårt. Min uppfattning är att huvudmannaskapet även fortsättningsvis bör ligga på kommunerna som har ansvar för en stor del av det sociala skyddsnätet, och som redan har både förutsättningar och kompetens att arbeta med den psykosociala problematik som finns vid missbruk. Detta är viktigt både för den som försöker ta sig ur ett missbruk på ett framgångsrikt och hållbart sätt och för hennes eller hans anhöriga. I familjer där någon missbrukar far barnen ofta illa trots att missbrukande föräldrar – precis som alla andra föräldrar - mer än något annat vill det bästa för sina barn. Kommunerna är klart mer lämpade att stötta hela familjen i situationen än vad landstingen är. Ur barnperspektivet skulle en överflyttning av huvudmannaskapet vara katastrofal, enligt min mening.

Landstingen ska givetvis sköta det som främst handlar om vård men andra delar av missbruksvården, som HVB-hemmen, passar bättre hos kommunerna som har hand om en stor del av det sociala skyddsnätet. Därmed inte sagt att landstingen kan göra mycket mer, inte minst vad gäller att fånga upp personer som har ett riskbruk och att snabbt hjälpa dem vidare till vård. Tidsperspektivet vid behandling av missbruk är A och O.

Stora omorganisationer tar enormt med tid och resurser, och för att uppfylla Gerhard Larssons önskemål krävs ett genomgripande lagstiftningsarbete vilket också det tar tid. Bättre är kanske att se de goda exemplen, som Stockholm, och se hur kommuner och landsting kan utveckla fungerande former för samverkan.

Jessica Ericsson
Ledamot i landstingsfullmäktige och ersättare i sjukvårdsstyrelsen Söder

Huddingedagarna

Våren kom som ett yrväder en aprilafton och klädde plötsligt hela Huddinge i grönt. Det passar fint inför vårens utomhusaktiviteter.

Träffa oss lokala folkpartister på Huddingedagarna i Huddinge centrum den 6-7 maj! Vi kommer att finnas på plats i tält 4, fredag 6 maj mellan kl 12 och kl 18, och lördag 7 maj mellan kl 10 och kl 15.

Avskaffa kommunernas tvångströja och låt dem planera långsiktigt!

... skriver en lång rad tunga stockholmsfolkpartister - bland annat Malin Danielsson för FP Huddinge - på DN debatt idag.

Det kommunala balanskravet tillkom efter 1990-talets kriser, då många kommuner misskötte sin ekonomi. Kravet går ut på att kommunernas budget måste vara i balans varje enskilt budgetår. Detta leder, i bästa fall, till en del ingenjörsmässigt pillande i budget och redovisning, men i värsta (och många) fall till att satsningar blir kortsiktiga. Nämnder som pga klok resurshållning kan gå med överskott kan i princip inte ta med sig detta överskott till nästa år - då blir det politiskt klokare att bränna slut på pengarna istället för att hushålla. Kommunerna kan helt enkelt inte planera för en konjunkturcykel utan är i mångt och mycket i händerna på omvärldens ekonomiska svängningar. Ändra det, Anders Borg, och låt kommunerna ta långsiktigt ansvar för sin ekonomi!

Anders Ekegren i Solna bloggar om detta liksom Peter Olevik Dunder i Haninge, Lotta Edholm i Stockholms stad och Birgitta Rydberg i landstinget. Fler som bloggar:Lennart Gabrielsson; Lars Johansson; Anna Starbrink

Spetsutbildningar nu även för teoretiska ämnen

"Den som hävdar att det är fel med profilklasser måste missuppfattat konceptet med människors lika värde. Lika självklart som att man skall ha rätt till stöd om man har lässvårigheter bör man ha rätt till stöd om man räknar snabbt! Människor är olika och skall ha rätt att utvecklas i sin egen takt. Felet ligger inte i att se människors individuella behov utan i de värderingar vi rutinmässigt knyter till olikheterna." säger folkpartisten Hanna Gerdes på Facebook. Redan i höst kan speciellt begåvade elever få plugga naturvetenskapliga och tekniska ämnen i särskilda spetsklasser - något som länge varit tillåtet för praktiska och kreativa ämnen, t.ex. i Adolf Fredriks musikklasser. Läs om detta på DN.se och hör Jan Björklund berätta om de nya spetsutbildningarna här.