fredag 27 april 2012

#halmkonf 4

Dag två av Halmstadskonferensen ägnades åt skönlitteratur - men belyst från lite olika håll. Ordföranden i litteraturutredningen - Tomas Lidman, deltog i en paneldiskussion kring utredningens resultat tillsammans med utredningens sekreterare Isak Reichel och ytterligare en ledamot i utredningen; författaren och kritikern Annina Rabe.
Uppdraget har varit omfattande; förutom att studera litteraturens ställning i skolan och läsfrämjande insatser, har utredningen även studerat författarnas villkor, bok- och tidskriftsmarknaden och det internationella utbytet.
Utredningen ska lämna förslag som syftar till ökat läsande och ett rikt utbud av kvalitetslitteratur.

Detta om målen - nu till resultaten.
Då det gäller unga vuxna visar läsningen en nedåtgående trend. Framförallt gäller detta unga män.
Lästiden per vecka sjunker.
Konkurrensen av övriga media har fört med sig att läsningen (men även film) har tappat till förmån för Internet.

Viktigare än detta är dock resultaten som visar att läsfärdigheten (dvs. förmågan att förstå vad man läser) för flickor och pojkar i årskurserna tre och fyra drastiskt har gått ned. Skillnader mellan könen, socioekonomisk bakgrund och skola är också mycket tydlig och vissa områden blir tydligt utarmade. Man kan även utläsa att datoranvändningen haft en viss negativ effekt på läsförståelsen.

Hur löser vi detta? Utredningen har inga svar, men det är viktigt att denna fråga diskuteras - inte minst - bland oss liberaler; förmågan att söka egen kunskap är grundläggande för ett demokratiskt samhälle.

Se vidare Litteraturutredningen

onsdag 25 april 2012

Inga heliga kor får stå i vägen för jobb till unga


I söndags deltog jag i en blixtkampanj i centrala Stockholm, med budskapet Unga ska ha jobb. Ungefär 80 folkpartister i orangea jackor uppmärksammade hur långt stora grupper av unga står från arbetsmarknaden och vad vi kan göra åt det.

Jag tänker inte ge mig in i någon diskussion om hur stor den verkliga ungdomsarbetslösheten är och hur man på korrekt ”statistiska”  utrycker sagda mått. Jag nöjer mig faktiskt med att konstatera att den är åt h-e för hög, och det förhållandet måste vi göra något åt.

Inga kor får vara heliga i våra strävanden att finna de så nödvändiga vägarna in på arbetsmarknaden för de unga som idag inte kommer in! Det är obegripligt att vi i så många år offrat så mycket kompetens.

Folkpartiet vill:
  • Ändra turordningsreglerna i LAS så att de grundas på personlig kompetens istället för anställningstid.
  • Höja taket i arbetslöshetsförsäkringen de första 100 dagarna, så att fler får 80 procent av sin lön i ersättning.
Vi vill också införa ungdomsavtal som ger unga utan erfarenhet handledning och en fot in på arbetsmarknaden, med inledningsvis lägre lön.
Vi vill fortsätta skapa en gymnasieskola där inga unga slås ut. De som har svårt att ta sig igenom dagens treåriga praktiska program ska kunna läsa kortare yrkeskurser på gymnasiet. Studietiden ska vara flexibel och eleverna ska efter godkänd utbildning tilldelas ”yrkeskunskapsbevis”. Med lärlingsutbildningar skapas värdefulla utbildningar som ger specialistkompetenser.

Jag tror dessutom att följande är helt avgörande.
  • En skola som prioriterar kunskap, kvalitet och kompetens framför konformitet, kvantitet och kapitulering. Alla barn vill och kan lära och det är skolans uppgift att hitta nycklarna som gör att eleverna kan nå sin fulla potential. Detta handlar om alla elever - med eller utan "läshuvud", eller med särskilda behov. Skolan måste kunna möta alla barn - ingen får gömmas undan i så kallade särskilda undervisningsgrupp som mer verkar vara till för att få bort oredan i den ”vanliga klassen”. Alla ska kunna nå målen och skolan ska möta varje barn med positiva förväntningar: Du kan!
  • Reell samverkan mellan näringsliv och skola avseende utbildningsinnehåll och praktik. På både lokal som nationell nivå måste skolans kunskapsinnehåll matcha både nuvarande och kommande kompetensbehov. Det kräver att skola, arbetsgivare med flera börjar tala med varandra. Vad utbildar vi för, vad behövs?
  • En näringspolitik som främjar hållbar tillväxt. Endast genom en uthållig tillväxttakt kommer resurser att skapas för ett expanderande arbetsplatsutbud. Det här är en enorm utmaning och alla goda idéer behövs i det här arbetet.
  • Främja föräldrars engagemang i barnens skolarbete och ta inte ifrån dem deras föräldraansvar. Det gäller för utbildningsväsendet att tidigt engagera föräldrar i sina barns skolarbete, och då räcker det inte med ett föräldramöte per läsår. Även här handlar det om dialog.
  • Det ska vara enklare att komplettera och validera yrkeskunskapsbevis och betyg. Även om en tonåring idag är nöjd med att snabbt få en yrkesutbildning och ett jobb så ska det finns enkla och tydliga regler såväl som möjligheter att komplettera utbildningen så att man blir behörig för exempelvis högskolestudier.

Vi rullar nu vidare kampanjen i Huddinge kommun. Med dörrknackning och informationsspridning hoppas vi att så många som möjligt av våra invånare ska få ta del av våra förslag. Vill du hjälpa till att sprida budskapet, kontakta oss. Vi ses!

/Bosse Källström
Kampanjansvarig för FP Huddinge

tisdag 24 april 2012

#halmkonf 3 Alla är inte välkomna!

Denna rubrik tillhörde ett mycket bra (men inte helt okontroversiellt) inslag på konferensen som hölls av Pernilla Glaser och Jenny Lind, den förstnämnda teamsamordnare för biblioteket Plattan och den senare bibliotekarie på samma ställe (och skribent i DN - läs henne gärna, hon är mycket bra).
Plattanbiblioteket utgår helt från bibliotekariernas egna litterära smak; de får alla göra inköp efter eget huvud utan att någon chef lägger sig i. Det innebär självfallet att detta bibliotek inte är något "fullsorterings" bibliotek av det vi vanligen ser, men fördelen är ju att personalen verkligen kan tala för varan. Så att säga.
De vanliga sorteringsbegreppen (Hce för svensk skönlitteratur etc) är på Plattan ersatta av delvis egna rubriker såsom Rolig, Sorglig, Djup, Queer litteratur osv. Dessa existerar tillsammans med mer kända ordningar som Poesi och Barnböcker. Avdelningarna är inte "huggna i sten"; vi fick höra hur en hel del avdelningar hade kommit och försvunnit.
En konsekvens av ovan beskrivna avdelningar är att en och samma författare kan återfinnas under flera avdelningar - något som en van biblioteksbesökare kanske kan finna något frustrerande.
Plattans utsatta läge i Kulturhusets bottenplan har också inneburit att man - då och då - måste be människor att lämna biblioteket, men även detta lyckas man göra med stor hänsyn och utan att kränka de personer som uppfattas som störande.
Intressant var även att se hur föreläsningen mottogs av publiken: många blev - liksom undertecknad - entusiastiska över arbetet, medan andra - både bibliotekspersonal och politiker - tyckte att hela biblioteksidén blev förfelad på Plattan. Detta var en synpunkt som framfördes med eftertryck av en moderat ordförande för kultur- och fritid!

söndag 22 april 2012

#halmkonf 2

Utsikt från konferenslokalen och fantastisk solnedgång

Efter Anne Bamfords inspirerade föreläsning om "det splittrade biblioteket" tog våra danska vänner vid. Och det är bara att konstatera: de ligger före oss i det mesta då det gäller biblioteken!!
Vi fick höra på Dorte Skot Hansen som berättade om det nya biblioteket i vetenskaps- och upplevelelse- samhället. Hon visade också flera exempel på hur biblioteken lyckas göra (kanske framförallt) barnavdelningarna till fantasifulla och kreativa miljöer för barnen.
Lite senare på dagen fortsatte Lisbeth Overgaard Nielsen från biblioteket i Århus, hur man kan utveckla biblioteken till fysiska och virtuella mötesplatser tillsammans med medborgargrupper, frivilliga krafter och partnerskap. Bland annat visades exemple från Seattle på USA:s västkust på en biblioteksbyggnad som samtidigt var en stor mötesplats för hela samhället - med restauranger, caféer och - naturligtvis - bibliotek. Seattles bibliotek tycktes vara ett ledande exempel för många på konferensen, vilket fick mig att känna mig en smula ignorant; eftersom jag inte hört talas om det! :-)
Under dagen fick vi även höra om de kommuner som nyligen byggt nya bibliotek och/eller kulturhus; Halmstad, Hässleholm och Varberg. Förutom att dessa byggnader på samtliga ställen blivit stora succéer, var det intressant att notera att politikerna kom från respektive miljöpartiet, moderaterna och centerpartiet.
Tyvärr ingen folkpartist alltså. (Inom parentes kan jag nämna att det inte var särskilt många politiker närvarande på konferensen, men också att vårt parti har mycket gott rykte i dessa biblioteks- och kulturkretsar. Kul!)
Och så fick vi en häftig presentation om biblioteket på Plattan i Stockholms kulturhus, men om det berättar jag i nästa rapport!

lördag 21 april 2012

#halmkonf 1

Huvudbiblioteket i Halmstad

Jag har just kommit hem från den 22:a Halmstadskonferensen; en nordisk bibliotekskonferens.
Årets tema var "från transaktion till relation" och programmet var mångfacetterat och roligt.
I ett par blogginlägg ska jag försöka belysa aktuella frågor inom biblioteksvärlden.

Det är inte fel att säga att det pågår mycken diskussion kring och i biblioteken, men egentligen kretsar allt kring hur våra bibliotek ska kunna bredda sig och nå ut till en allt större del av befolkningen.
Inte en helt lätt uppgift i dagens digitaliserade och globaliserade värld!
Men just detta kan också användas till bibliotekens fördel! Att vara - aktivt - närvarande på nätet är idag ett måste (och då inte bara för biblioteken naturligtvis), men det gäller även att utnyttja det man redan har på ett kanske nytt sätt.
Det gäller bland annat det som i biblioteksvärlden kallas för "den långa svansen", vilket är de otroligt många böcker som våra bibliotek har magasinerade och som (nästan) aldrig lånas ut.
Hur man gör i Stockholm för att "väcka" dessa skatter kommer att bli ämnet för en annan rapport från Halmstadskonferensen.
Professor Anne Bamford inledde konferensen med ett mycket inspirerande anförande benämnt: "The Disruptive Library" (det splittrade biblioteket).
Hennes anförande väckte frågor som: var är bibliotekens plats i informationssamhället; hur kan biblioteken vara ett instrument för att förena utbildning, arbete och avkoppling?; hur påverkar den visuella litteraturen (serier o dyl) vårt läsandebegrepp?
Bamford menar att biblioteken i framtiden måste försöka bli jämlika mötesplatser som upplevs som relevanta i våra alltmer teknologiska och kreativa värld.
Som en av sina utgångspunkter hade Anna Bamford ett citat från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter: "Everyone has the right to participate in the cultural life of the community, to enjoy the arts" (Alla har rätt att att delta i samhällets kulturella liv och njuta av konstens alla uttryck.)
En stor utmaning, inte minst då vi vet att 20% av befolkningen (i västerlandet) är totalt ointresserade av detta!!

torsdag 19 april 2012

Familjecentral i Centrala Huddinge - en av FP hjärtefrågor är nu verklighet

I veckan invigdes Huddinges fjärde familjecentral. Sedan tidigare har vi familjecentraler i Flemingsberg, Skogås och Vårby och från och med denna vecka har även den efterlängtade familjecentralen i centrala Huddinge öppnat. Margareta Forsell, 1:e vice ordförande i Socialnämnden, och jag överlämnade en blomma från Folkpartiet i och med invigningen. Margareta har under många varit drivande för att även barnfamiljer i Centrala Huddinge ska få tillgång till en familjecentral och allt det positiva som det innebär. En familjecentral innebär att man samlar barnavårdscentral, mödravård, familjerådgivning och Öppna förskolan under ett och samma tak. Närheten till att få stöd i sin föräldraroll blir påtaglig och samverkan mellan de olika aktörer är till nytta för såväl barn som föräldrar. Att även centrala Huddinge ska ha en familjecentral har varit en hjärtefråga för Folkpartiet länge. Att den nu äntligen blir verklighet beror på att man hittat lämpliga lokaler. Nedan ser ni Margareta Forsell tillsammans med chefen för Huddinges öppna förskolor, Yvonne Jarl, och undertecknad.
Läs gärna även om när Folkpartiet i Huddinge och integrationsminister Erik Ullenhag besökte öppna förskolan i Fullersta 2010 för att uppmärksamma denna fråga.

onsdag 18 april 2012

Första steget taget mot ny skola i Glömsta

Flemingsberg växer starkt och får många nya skolelever de närmsta åren. Nu planeras för en ny skola för årskurs 4-9 i Glömsta i Vistaberg-Flemingsberg med plats för cirka 700 elever.För att möta variationer i elevkullarnas storlek ska skolan kunna inrymma också förskoleverksamhet.
Skolan kommer att ligga i ett naturskönt område som ger goda möjligheter till utevistelse och vi ser gärna att skolan får en sådan pedagogisk profil.
Det finns behov av fler mötesplatser och närservice i området, och skolan skulle kunna vara en sådan plats. De boende i området skulle också kunna ta del av skolans bibliotek och tanken är att Kulturskolan ska kunna ha verksamhet i lokalerna. Vi ser gärna också att skolan får lokaler för idrott som föreningslivet och andra kan använda.
Kraven på miljömässig hållbarhet är mycket högt ställda. Skolan ska vara mycket energieffektivt byggd och tanken är att den ska kunna producera energi för egen användning.
På grundskolenämndens senaste sammanträde togs beslut om förslag på inriktning och genomförande av programstudie. Om allt löper enligt plan kommer de första eleverna att kunna börja höstterminen 2016.
Malin Danielsson

måndag 16 april 2012

Birgitta Ohlsson tillsätter utredning mot överskuldsättning

För några månader sedan presenterades en sammanställning över skuldsättningsnivåerna i olika delar av Sverige. Då lyftes en oroväckande siffra, att hela 15 procent av de boende i Vårby har betalningsanmärkningar. Det är näst högst andel med betalningsanmärkningar i hela Sverige.

Skuldsättning är ofta en del av livet. Man tar studielån, köper en bostadsrätt, eller startar upp en egen verksamhet. I dagens ekonomi är skuldfrihet i sig knappast eftersträvansvärt.
Men när man skuldsätter sig för att klara av sitt vanliga liv har någonting gått katastrofalt snett. Har man betalningsanmärkning påverkas många delar av livet. Det blir svårt att få hyra en lägenhet, få lån och få teckna abonnemang på till exempel mobiltelefonen. Än värre blir det när skulderna växer, man lånar för att betala på skulder. Överskuldsättning är ett samhällsproblem.

Vad ska politiken göra för att förhindra att människor hamnar i destruktiva skulder? I dagsläget erbjuder kommunen konsumentrådgivning och skuldrådgivning. För djupt skuldsatta människor som trots idogt arbete inte lyckas lösa sin situation finns i vissa fall möjlighet till skuldsanering. Det är inte alltid skulden beror på att man själv "misskött" sin ekonomi, ibland har man haft otur med investeringar och ibland har närståendes ekonomi gått ut över ens egen.

Nu tillsätter konsumentminister Birgitta Ohlsson (FP) en utredning för att ta fram fungerande verktyg mot överskuldsättning. Särskild vikt ska läggas vid de barn och unga som drabbas av föräldrarnas ekonomiska situation. Precis som Birgitta skriver så har givetvis konsumenten ett ansvar att inte överskuldsätta sig, men när en ohållbar situation påverkar familjen eller samhället finns anledning för oss att fundera över politiska åtgärder.

Mer info om utredningsuppdraget.

Unga gillar ungdomsavtalen

Igår 15:e april skrev DN om FP-förslaget om ungdomsavtal. Man har undersökt vad allmänheten anser om saken genom en opinionsmätning som visar att 6 av tio svenskar är positiva till idén om ungdomsanställningar där utbildning och handledning ges en framträdande del medan lönen är lite lägre än för övriga anställda.
Bland 16-29-åringarna är hela 58 procent positivt inställda till sådana jobb.
De ser väl samma sak som vi ser, nämligen att alltför många unga människor har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och att det vore bättre för många att faktiskt få ett jobb till lägre lön än att inte ha något jobb och leva på försörjningsstöd från socialtjänsten eller på pengar från föräldrarna.
Handels har genom sina ungdomsavtal gått före i den här utvecklingen och nu hoppas vi att fler följer efter.

I Huddinge är just nu 13 ungdomar under 23 år fast anställda hos kommunen. Samtidigt kommer många äldre att gå i pension och de som ska ta över måste i många fall läras upp. Vi tror att ungdomsavtal skulle kunna fylla det här kompetensglappet och ge ungdomar som precis lämnat gymnasiet eller kanske saknar gymnasieexamen skulle kunna få en chans till jobb. Fler dörrar in på arbetsmarknaden är bra.

Det finns olika uppfattningar om sakfrågan i majoriteten i Huddinge och ikväll på kommunfullmäktige ska förslaget debatteras. Vi hoppas att den positiva attityden hos allmänheten kan inspirera våra majoritetskollegor att tänka om och ställa sig bakom initiativ för att möjliggöra avtalslösningar för ungdomslöner.

Läs vad Svenskt näringsliv och Handels säger om sitt nya avtal.
Läs mer om FP:s förslag här.

onsdag 4 april 2012

Folkpartiets framtidskonferens 2012


Folkpartiet i Huddinges Framtidskonferens 2012 syftade till att hitta framtidens politiskt brännbara frågor. Vi hade målet att hitta 100 av de viktigaste samhällsutmaningarna och förslagen - det målet överträffades med råge, nu gäller det till nästa nivå. Vi återkommer...


Här syns en del av konferensdeltagarna vid dagens slut